Etikettarkiv: Parning

Ängsnätfjäril Melitaea cinxia

Ängsnätfjärilen är ungefär lika stor som Skogsnätfjärilen, men är mer jämn i storleken. Den flyger oftast på torrmarker som alvarhedar, kalkrika ängsmarker, torrängar, sandiga stränder och strandvallar som är blomrika. Man ser den flyga lågt med ett svirrande vingslag och med en glidande flykt. Sitter gärna på blommor, även under mulet väder. Men någon sådan bild fick jag inte, under mitt besök på Omberg.

Ängsnätfjärilen liknar Skogsnätfjärilen men upplevs ha en  mera ljus färgtonen. Färgen varierar från djup orange till sandfärgad. Nätmönstret har en svart till mörkbrun färg. Det som särskiljer dessa arter ifrån varandra är stora svarta fyrkantiga prickar längs ner på ovansidan av vingarna. Väddnätfjärilen har istället små prickar. Undersidan av bakvingarna har en grädd- och orangefärgad fält med två svartkantade orange band, dom yttre fälten har svarta fläckar.

Ängsnätfjäril – Glanville Fritillary

Ängsnätfjäril Melitaea cinxiaÄngsnätfjärilen har en vingspann från 35 till 46 mm.
Flygtiden infaller från slutet av Maj till mitten av Juli.
Kan få en andra generation om vädret tillåter.
Larven lever i huvudsak på svartkämpar och axveronika .
I Sverige finns den i huvudsak på Öland och Gotland. I övriga Sverige finns den på lokala områden som Omberg i Östergötland.
På Gotland finns en underart winbladi som är mindre och är blekt ockragul.
Tillhör familjen Praktfjärilar i underfamiljen nätfjärilar. Äldre namn är Hökblomsternätfjäril.

Ängsnätfjäril Melitaea cinxia
Ängsnätfjäril Melitaea cinxiaÄngsnätfjäril Melitaea cinxia
Ängsnätfjäril Melitaea cinxia
Ängsnätfjäril Melitaea cinxia Parning
Ängsnätfjäril Melitaea cinxia Parning
Ängsnätfjäril Melitaea cinxia
Ängsnätfjäril Melitaea cinxiaÄngsnätfjäril Melitaea cinxia
Ängsnätfjäril Melitaea cinxiaÄngsnätfjäril Melitaea cinxia
Ängsnätfjäril Melitaea cinxia
Ängsnätfjäril Melitaea cinxia
Ängsnätfjäril Melitaea cinxia
Ängsnätfjäril Melitaea cinxia
Ängsnätfjäril Melitaea cinxia
Svartkämpar Plantago lanceolata
Svartkämpar Plantago lanceolata

Myrpärlemorfjäril Boloria aquilonaris

Som namnet antyder så lever denna fjärilsart på myrar och kärrmarker. Den är en av våra mest utbredda pärlemorfjärilsarter. Efter som den lever i huvudsak i kärrmarker så är den inte så allmänt känd. Ovansidan av vingarna har en orange grundfärg med svarta prickar och fläckar. Vingspetsar roströda och ljusgula.

Bakvingen har ett innerst liggande rostrött fält, där efter ett svartlinjerat rad av vita fläckar och ytterst ett orange till ljusgult band med en mörk yttersöm. Den yttre halvan av bakvingen är huvudsakligen roströd med orangea och ljusgula stråk. Ytterst finns en rad vita fläckar med ett innanför liggande rad diffusa roströda ringar och prickar.

Myrpärlemorfjäril – Cranberry Fritillary

Myrpärlemorfjäril Boloria aquilonarisVingspann från 29 till 37 mm. Flygtiden infaller från mitten av Juni till slutet av Juli.

Myrpärlemorfjärilen finns från nordligaste Norrland och till Blekinge i söder.
Från södra Skåne samt på Öland och Gotland saknas den helt. Utbredningskartan är från 2010 till 2020.
Larven lever på Rosling och Tranbär.
Den tillhör familjen Praktfjärilar i underfamiljen Pärlemorfjärilar.

Myrpärlemorfjäril Boloria aquilonaris
Myrpärlemorfjäril Boloria aquilonarisMyrpärlemorfjäril Boloria aquilonaris
Myrpärlemorfjäril Boloria aquilonarisMyrpärlemorfjäril Boloria aquilonaris
Myrpärlemorfjäril Boloria aquilonaris
Myrpärlemorfjäril Boloria aquilonaris
Myrpärlemorfjäril Boloria aquilonaris
Myrpärlemorfjäril Boloria aquilonaris
Myrpärlemorfjäril Boloria aquilonaris
Myrpärlemorfjäril Boloria aquilonaris Parning
Myrpärlemorfjäril Boloria aquilonaris Parning
Tranbär Vaccinium oxycoccos
Tranbär Vaccinium oxycoccos

Rapsfjäril Pieris napi

Rapsfjärilen är en av våra vanligaste fjärilar som vi kan se flyga tidigt på våren och till sena hösten. Den är den första vitfjäril som kläcks tidigt på våren, redan i April månad.
Översidan av vingarna har en vit bakgrund med svagt framträdande svarta ribbor. Honan har två svarta fläckar och hanen har en svart fläck. På toppen av övre vingpar har den en svartgrå fält.
Undersidan har en gulaktig med en tydlig olivgrön pudring längs med vingribborna. Den andra generationen har en svagare färgsättning och mindre pudring.

Den är allmän i alla biotoper förutom på kärr och myrmark. Men är mera vanlig på blomrika ängsmarker och lövskogsvägar. Den flyger med en rak och fast kurs men ser lite fladdrig ut i sin flygning. Glidflyger med vingarna något bakåt fällda. Är troligen den allra vanligaste dagflygande fjärilen i Sverige.

Rapsfjäril – Green-veined White

Rapsfjäril Pieris napiVingspann från 37 till 53 mm.

Flygtiden infaller från April till mitten av Juni för den första generationen och andra generationen från början av Juli till mitten av September.
I södra Sverige kan det förekomma en tredje generation.
Larven lever på Löktrav, Vejde och Ängsbräsma.
Den finns i hela Norden förutom på Island och några platser i norra Skandinavien.
Rapsfjärilen tillhör familjen Vitfjärilar.

Rapsfjäril Pieris napi Hane
Rapsfjäril Pieris napi Hane
Rapsfjäril Pieris napi Hona
Rapsfjäril Pieris napi Hona
Rapsfjäril Pieris napi Hane
Rapsfjäril Pieris napi Hane
Rapsfjäril Pieris napi Andra generation
Rapsfjäril Pieris napi  Andra generation.
Rapsfjäril Pieris napi Hona
Rapsfjäril Pieris napi Hona
Rapsfjäril Pieris napi
Rapsfjäril Pieris napi
Rapsfjäril Pieris napi Första generation
Rapsfjäril Pieris napi Första generation.
Rapsfjäril Pieris napi Parning
Rapsfjäril Pieris napi
Parning
Ängsbräsma Cardamine pratensis
Ängsbräsma Cardamine pratensis
Äkta ängsbräsma Cardamine pratensis subsp. pratensis
Äkta ängsbräsma Cardamine pratensis subsp. pratensis