Etikettarkiv: vanliga fjärilar sverige

Klimatförändringar påverkar våra fjärilar lokalt i Sverige

Alla har vi fått se och uppleva klimatförändringar i vårt land, med ett varmare väderlek och mera nederbörd. År 2017 fick vi tre nätter med minus 10 grader under mitten av Maj månad.  Jag pratar om där jag bor i Östergötland. Och det var förödande för alla våra insekter och fruktträden.
Året där på 2018 minns vi alla som den varmaste och torraste sommaren med 30 grader varmt i en hel månad. 2019 var ett år som våra insekter fick ett litet andrum. Vädermässigt så var det lite lugnare med nästan normal nederbörd och värme. Många insektsarter kunde återhämta sig lite under detta år.

Men corona året 2020 blev inte speciellt bra för insekterna. Redan i Maj månad fick vi 20 till 21 nätter med frost igen. Vilket innebar stora svårigheter för insekterna och fruktträden. Just Maj månad är starten för alla våra insekter som ska förberedas sig för den annalkande sommaren. Insektsäggen kläcks och larver som har gömt sig i den djupare förnan kommer upp till ytan, just under månaden Maj. Och kommer det många frostnätter hinner dessa insekter inte att söka skydd. Vilket innebär att de fryser ihjäl.

Tranbär Vaccinium oxycoccos
Tranbär Vaccinium oxycoccos

År 2018 med den torra och varma sommaren är nog den som är allra värst. Torkan är det inte många insektslarver som kan komma undan med. Är man en liten larv kan man inte krypa iväg speciellt långt innan törsten och hungern slår till. Och just det hände under sommaren 2018.

I Valdemarsviks kommun finns det många myrar och kärrmarker, där vi har en insektsfauna som är speciellt anpassad till dessa förhållanden. Och en fjärilsart som är specialiserad för kärrmarker är Myrpärlemorfjärilen. Dess larver lever på Rosling och Tranbär.  I regel så växer dessa arter på tuvor av vitmossa.
Under sommaren 2018 lägger Myrpärlemorfjärilen som vanligt sina ägg på dessa växter. Och när Juli månad kommer med värme och torka, så torkar alla värdväxter ut. Och larverna har då inget att äta, än de svälter helt enkelt ihjäl. Således har klimatförändringar påverkat våra fjärilar lokalt i Sverige.

Myrpärlemorfjäril Boloria aquilonaris Parning
Parningsakt mellan Myrpärlemorfjäril Boloria aquilonaris

Under 2019 och 2020 har jag letat i ett tio-talet myr och kärrmarker i Valdemarsviks kommun. Och jag har inte återfunnit någon fjäril på dessa marker. Det kan vara så att Myrpärlemorfjärilen är helt utrotad i kommunen sedan 2018, som var det år jag senast såg denna art flyga.
Sommaren 2025 hittade vi några på en myr i Valdemarsvik. Min glädje är verkligen stor nu, när vi har den kvar i kommunen.
Denna fjärilsart är inte hotad i Sverige. Längre in från kustområdena finns fjärilen kvar. Och det är jag väldigt glad för. Tydligen är påverkan lokalt längs med Östersjökusten.

Men vi kan få ännu värre sommartorka i framtiden. Om torkan startar redan i slutet av Maj och håller i sig ända till Augusti månad. Då kan vi förlora många andra arter, när deras värdväxter torkar upp. Jag hoppas verkligen inte att detta skräckscenario blir verklighet. Men vi vet inte hur våra sommar blir dom kommande åren. Det kanske rent av blir blöta somrar  med ihållande regn. Och det skapar andra bekymmer för våra insekter.

Svartringlad pärlemorfjäril  Boloria eunomiaSvartringlad pärlemorfjäril  Boloria eunomia

Jag vill inte bara svartmåla framtiden i det här inlägget, än att det finns glädjeämne också. Som Svartringlad pärlemorfjäril som också lever i samma habitat som Myrpärlemorfjärilen gör. Och den har ökat något på mina kärrmarker som jag har sätt, under de senaste åren. Dess larver lever även på Odon och Blåbär. De har större chans att överleva när de har flera värdväxter att ta till.

Under de senaste åren har flertalet fjärilsarter sakta kommit tillbaka. Nässelfjärilen är en sådan art som vi nu kan se i vår kommen. Den var nästan helt borta för några år sedan.

Nässelfjäril Aglais urticae
Nässelfjäril Aglais urticae
Jag hoppas att kommande år, blir en ännu större vändpunkt för alla fjärilsarter i Sverige. Och med det menar jag lagom med regn och värme växelvis.

Skogsvitvinge Leptidea sinapis

Skogsvitvinge är en av dom svåraste fjärilar att artbestämma. Den är nästan identisk med Ängsvitvinge. Det som skiljer dom åt är att Ängsvitvingens svartgråa fläck på övervingen är mörkare än Skogsvitvingens som är ljusare grå. Samt att Ängsvitvingens fläck är mera fyrkantig.

Den flyger relativt vanligt i gläntor och mindre skogshyggen, skogsbryn och skogsbilvägar. Hanen av Skogsvitvingen slår med vingarna under parningsleken. Precis som alla andra fjärilshanar så patrullerar den sitt revir och det kostar på att jaga honor, efter som hanen är nästan hela tiden i luften.

Skogsvitvinge – Wood White

Skogsvitvinge Leptidea sinapisSkogsvitvingen finns från Skåne och upp till Haparanda trakten.
Den flyger med två generationer, vårgenerationen flyger från slutet av Maj till Juni.
Sommargenerationen flyger från Juli och till Augusti.
Vinspannet är ca 36 – 44 mm och dess larver lever i huvudsak av gulvial men även gökärt.
På undersidan av vingen är den svagt ljusgul samt har en pudrad yta.
Den flyger tämligen allmänt i blandskogsmarker och på grusvägar, samt längs med skogsbryn. Skogsvitvingen tillhör familjen Vitfjärilar.

Skogsvitvinge Leptidea sinapis
Skogsvitvinge Leptidea sinapis
Skogsvitvinge Leptidea sinapis
Skogsvitvinge Leptidea sinapis
Skogsvitvinge Leptidea sinapis
Skogsvitvinge Leptidea sinapis
Skogsvitvinge Leptidea sinapis Parning
Skogsvitvinge Leptidea sinapis
Parning
Gulvial Lathyrus pratensis
Gulvial Lathyrus pratensis
Gökärt Lathyrus linifolius
Gökärt Lathyrus linifolius

Makaonfjäril Papilio machaon

Äntligen efter flera års försök med att fotografera makaonfjärilar, så har jag äntligen lyckats. Jag brukar se flera makaonfjärilar flyga varje år men dom har aldrig satt sig så att jag kan ta en bild. Jag åkte ut till Åsvikelandets naturreservat, för där har jag sätt dem varje gång jag åkt ut. Men skam den som ger sig. Det tog inte många minuter innan jag fick se den första. Och nu ska jag ta det väldigt försiktigt tänkte jag och tog den första bilden från 15 meters håll.

Året är 2016 när jag lyckas fotografera min första Makaonfjäril. Sakta och försiktigt tog jag mig närmare och närmare. Och till sist så var jag bara någon meter ifrån den och den satt fortfarande kvar.

Makaonfjärilen är en av våra största fjärilsarter i Sverige och det går inte att ta miste på denna fjäril. Den har en ljusgul grundfärg med svarta ribbor och kanter. Det som utmärker den är den fina svalstjärten som sticker ut längst ner. På nedre vingpar har den även några blåaktiga fält samt ett rött öga.

Man kan se den flyga på soliga starrkärrs marker i skogen. Men framför allt finns den utmed våra kuster och på öarna. Då sitter dom gärna på solbelysta berg.

Makaonfjäril – Swallowtail

Makaonfjäril Papilio machaonVingspann från 72 till 90 mm. Flygtiden infaller från mitten av Maj till slutet av Juni.  Andra generation börjar flyga i slutet av Juli till slutet av augusti. I regel är det västkustens fjärilar som kan flyga en andra gång.
Den finns i stort sätt i hela landet. Larven lever på flockblomstriga växter som strandkvanne,  kärrsilja, strätta och spenört.
Makaonfjärilen till hör familjen Riddarfjärilar där finns Apollofjärilen samt Mnemosynefjärilen.

 

Makaonfjäril Papilio machaon från 15 meters håll.
Makaonfjäril Papilio machaon från 15 meters håll.
Makaonfjäril Papilio machaon från 2 meters håll.
Makaonfjäril Papilio machaon från 2 meters håll.
Makaonfjärilar Papilio machaon
Makaonfjärilar Papilio machaon
Makaonfjäril Papilio machaon
Makaonfjäril Papilio machaon
Makaonfjäril Papilio machaon
Makaonfjäril Papilio machaon
Makaonfjäril Papilio machaon
Makaonfjäril Papilio machaon
Makaonfjäril Papilio machaon Äggläggning
Makaonfjäril Papilio machaon 
Äggläggning
Makaonfjäril Ung larv Papilio machaon
Makaonfjäril Ung larv Papilio machaon
Makaonfjäril Äldre larv Papilio machaon
Makaonfjäril Äldre larv Papilio machaon
Makaonfjäril Äldre larv Papilio machaon
Makaonfjäril Äldre larv Papilio machaon
Strätta Angelica sylvestris
Strätta Angelica sylvestris