Etikettarkiv: Vitfjäril

Fjällhöfjäril Colias tyche

Fjällhöfjäril är en ganska så vanlig fjällfjäril som flyger i relativt stort antal i fjällvärlden. Vi fick se den flyga på flera av fjällen som vi vandrade upp till. Den vill inte gärna sätta sig, än att den flyger i stort sätt hela tiden. Där av fick jag bara tillfället att fotografera ett exemplar. Och självklart tog batteriet slut under fotograferingen. Där av bara två bilder i detta inlägg som är fotograferade i Nuolja platå, Jukkasjärvi. Som ligger precis i närheten av Abisko. Man måste upp över skogsgränsen för att få se dem flyga. Och då gärna på sydsluttningarna och fjällhedar med mycket blommor.

Ovansidan brukar man inte få se och det gäller alla höfjärilar.
De sitter oftast med i hopslagning vingar. Undersidans grundfärg är ljust gröngul med en röd kant längst ut med vingarna. Diskfläcken är liten med en vit fläck, omgärdat med en svag röd kant.

Fjällhöfjäril – Mountain Clouded Yellow

Fjällhöfjäril Colias tycheFjällhöfjäril har en vingspann från 34 till 46 mm.

Flygtiden infaller från mitten av Juni till slutet av Augusti.

Man ser den i norra Sverige och då främst i Lapplandsfjällen ovanför trädgränsen.
Larven lever på fjällvedel och isvedel.
Utbredningskartan är från 2010 till 2023.
Tillhör familjen Vitfjärilar i underfamiljen höfjärilar.

Fjällhöfjäril Colias tyche
Fjällhöfjäril Colias tyche
Fjällhöfjäril Colias tyche
Fjällhöfjäril Colias tyche

Skogsvitvinge Leptidea sinapis

Skogsvitvinge är en av dom svåraste fjärilar att artbestämma. Den är nästan identisk med Ängsvitvinge. Det som skiljer dom åt är att Ängsvitvingens svartgråa fläck på övervingen är mörkare än Skogsvitvingens som är ljusare grå. Samt att Ängsvitvingens fläck är mera fyrkantig.

Den flyger relativt vanligt i gläntor och mindre skogshyggen, skogsbryn och skogsbilvägar. Hanen av Skogsvitvingen slår med vingarna under parningsleken. Precis som alla andra fjärilshanar så patrullerar den sitt revir och det kostar på att jaga honor, efter som hanen är nästan hela tiden i luften.

Skogsvitvinge – Wood White

Skogsvitvinge Leptidea sinapisSkogsvitvingen finns från Skåne och upp till Haparanda trakten.
Den flyger med två generationer, vårgenerationen flyger från slutet av Maj till Juni.
Sommargenerationen flyger från Juli och till Augusti.
Vinspannet är ca 36 – 44 mm och dess larver lever i huvudsak av gulvial men även gökärt.
På undersidan av vingen är den svagt ljusgul samt har en pudrad yta.
Den flyger tämligen allmänt i blandskogsmarker och på grusvägar, samt längs med skogsbryn. Skogsvitvingen tillhör familjen Vitfjärilar.

Skogsvitvinge Leptidea sinapis
Skogsvitvinge Leptidea sinapis
Skogsvitvinge Leptidea sinapis
Skogsvitvinge Leptidea sinapis
Skogsvitvinge Leptidea sinapis
Skogsvitvinge Leptidea sinapis
Skogsvitvinge Leptidea sinapis Parning
Skogsvitvinge Leptidea sinapis
Parning
Gulvial Lathyrus pratensis
Gulvial Lathyrus pratensis
Gökärt Lathyrus linifolius
Gökärt Lathyrus linifolius

Rapsfjäril Pieris napi

Rapsfjärilen är en av våra vanligaste fjärilar som vi kan se flyga tidigt på våren och till sena hösten. Den är den första vitfjäril som kläcks tidigt på våren, redan i April månad.
Översidan av vingarna har en vit bakgrund med svagt framträdande svarta ribbor. Honan har två svarta fläckar och hanen har en svart fläck. På toppen av övre vingpar har den en svartgrå fält.
Undersidan har en gulaktig med en tydlig olivgrön pudring längs med vingribborna. Den andra generationen har en svagare färgsättning och mindre pudring.

Den är allmän i alla biotoper förutom på kärr och myrmark. Men är mera vanlig på blomrika ängsmarker och lövskogsvägar. Den flyger med en rak och fast kurs men ser lite fladdrig ut i sin flygning. Glidflyger med vingarna något bakåt fällda. Är troligen den allra vanligaste dagflygande fjärilen i Sverige.

Rapsfjäril – Green-veined White

Rapsfjäril Pieris napiVingspann från 37 till 53 mm.

Flygtiden infaller från April till mitten av Juni för den första generationen och andra generationen från början av Juli till mitten av September.
I södra Sverige kan det förekomma en tredje generation.
Larven lever på Löktrav, Vejde och Ängsbräsma.
Den finns i hela Norden förutom på Island och några platser i norra Skandinavien.
Rapsfjärilen tillhör familjen Vitfjärilar.

Rapsfjäril Pieris napi Hane
Rapsfjäril Pieris napi Hane
Rapsfjäril Pieris napi Hona
Rapsfjäril Pieris napi Hona
Rapsfjäril Pieris napi Hane
Rapsfjäril Pieris napi Hane
Rapsfjäril Pieris napi Andra generation
Rapsfjäril Pieris napi  Andra generation.
Rapsfjäril Pieris napi Hona
Rapsfjäril Pieris napi Hona
Rapsfjäril Pieris napi
Rapsfjäril Pieris napi
Rapsfjäril Pieris napi Första generation
Rapsfjäril Pieris napi Första generation.
Rapsfjäril Pieris napi Parning
Rapsfjäril Pieris napi
Parning
Ängsbräsma Cardamine pratensis
Ängsbräsma Cardamine pratensis
Äkta ängsbräsma Cardamine pratensis subsp. pratensis
Äkta ängsbräsma Cardamine pratensis subsp. pratensis