Kronärtsblåvinge Plebejus argyrognomon

Jag och min son Martin följde med på en Kronärtsblåvinge exkursion 2008 där var Tommy Karlsson kursledare.

Kronärtsblåvingen var en av  Sveriges sällsyntaste fjärilar. Den är troligen helt utdöd sedan 2020.  Bilderna på fjärilen är från år 2008. I Sverige har kronärtsblåvingen påträffats i Östergötland och Småland mellan Kisa, Valdemarsvik och Gamleby, med kärnförekomsten i det starkare kuperade landskapet mellan Gamleby och Dalhem i söder och Valdemarsvik i norr. Den är troligen också utdöd i Norge,  under 2000-talet har inga fjärilar återfunnits.

Kronärtsblåvinge – Reverdin’s Blue

Kronärtsblåvinge Plebejus argyrognomonDen är betydligt större än Ljungblåvingen och Hedblåvingen som har en vingbredd 21-28mm.

Kronärtsblåvingen har en vingbredd på 28-34mm.
Flygtid från början av Juli till mitten av Augusti.

Larven lever på sötvedel.

Den tillhör familjen juvelvingar, underfamilj blåvingar.

Sötvedel Astragalus glycyphyllos
Larven lever på sötvedel.

Kronärtsblåvinge Plebejus argyrognomon
Kronärtsblåvinge Plebejus argyrognomon Hane

Kronärtsblåvinge Plebejus argyrognomon
Kronärtsblåvinge Plebejus argyrognomon Hane

Kronärtsblåvinge Plebejus argyrognomon
Kronärtsblåvinge Plebejus argyrognomon Hane

På nästa bild har Tommy Karlsson (Kursledaren) märkt en Kronärtsblåvinge med ett nummer. Under dagen märkte vi 7 st individer. Sammanlagt fångade vi in 16 Kronärtsblåvingar.
Kronärtsblåvinge Plebejus argyrognomon
Märkt Kronärtsblåvinge Nr 33

Svenska bärfisar Pentatomidae

Bärfisarna har fått sitt namn efter att en del arter sprutar ut en obehagligt luktande vätska för att skrämma bort rovdjur. Färgerna varierar mycket beroende på art. I Sverige är svart, brunt och grönt vanligaste färgerna men det finns även andra färger på dem. Som till exempel Strimlus som har en röd och svart färgkombination.

I Sverige har vi ca 53 arter för tillfället men i framtiden kan vi få in flera arter. Kölskinnbaggar 8 arter. Taggbeningar 8 arter. Glansskinnbaggar 1 art. Sköldskinnbaggar 6 arter och Bärfisar (Egentliga bärfisar) 30 arter. Precis som med fjärilar och trollsländor som vi har fått in flera nya arter av. Större rovbärfis är en ny art för Sverige 2009.

Svartvit taggbening Tritomegas
Svartvit taggbening Tritomegas
Grön bärfis Palomena prasina
Grön bärfis Palomena prasina
Jallabärfis Jalla dumosa
Jallabärfis Jalla dumosa
Mindre gräsbärfis Neottiglossa pusilla
Mindre gräsbärfis Neottiglossa pusilla
Starrbärfis Eurygaster testudinaria
Starrbärfis Eurygaster testudinaria

Skimmerfjärilar Apaturinae

Vi har två arter av skimmerfjärilar i vårt land. Var av den ena är en nykomling. Sälgskimmerfjärilen påträffades för första gången 1981. Aspskimmerfjärilen kom till vårt land för första gången 2011 och troligen kommer dessa fjärilar ifrån Finland.

Skimmerfjärilarna har fått sitt namn ifrån den klarblå skimrande färgen som den har på ovansidan av vingarna. Men man kan bara se denna färg vid vissa vinklar.
Fjärilarna tillhör familjen Praktfjärilar underfamilj Skimmerfjärilar.

Aspskimmerfjäril Apatura ilia
Aspskimmerfjäril Apatura ilia
Aspskimmerfjäril Apatura ilia
Aspskimmerfjäril Apatura ilia
Sälgskimmerfjäril Apatura iris
Sälgskimmerfjäril Apatura iris
Sälgskimmerfjäril Apatura iris
Sälgskimmerfjäril Apatura iris

Svenska mosaiksländor Aeshnidae

Våra mosaiksländor varierar kraftigt i både färger och mönster, det är inte bara fjärilar som är färggranna det är även trollsländorna också. Mosaiksländorna går under namnet egentliga trollsländor, där flera andra familjearter ingår. I regel är dessa trollsländor stora och det finns arter som har ett vingspann på över 100 mm.

Vanligaste färgerna är gult och blått med inslag av brun till svart grundfärg. Färgen grönt förekommer ofta på våra inhemska arter. Och det gäller våra nya arter som har flugit in i vårt land. Som t.e.x. Blå kjesartrollslända och Klarblå mosaikslända.

Blågrön mosaikslända Aeshna cyanea
Blågrön mosaikslända Aeshna cyanea
Gungflymosaikslända Aeshna subarctica
Gungflymosaikslända Aeshna subarctica
Klarblå mosaikslända Aeshna affinis
Klarblå mosaikslända Aeshna affinis
Starrmosaikslända Aeshna juncea
Starrmosaikslända Aeshna juncea
Starrmosaikslända Aeshna juncea
Starrmosaikslända Aeshna juncea
Blå kejsartrollslända Anax imperator
Blå kejsartrollslända Anax imperator

Sveriges coolaste fjärilar

Fjärilar är verkligen en intressant insekt och det finns ingen annan lik. Dessa coola insekter finns inte bara i Sverige, utan går att skymta i alla länder i världen och det finns över 150 000 olika arter av fjärilar där ute. Fjärilar finns i många olika storlekar, mönster och färger. De vanligaste fjärilarna vi har i Sverige är nässelfjäril, påfågelöga och citronfjäril. Dessa har du förmodligen sett flyga med vinden under sommardagarna.

Citronfjäril Gonepteryx rhamni

Det finns många människor som är intresserad av fjärilar. Det kan handla om att samla, fotografera dem eller titta på filmer om fjärilar. En av de vanligaste tatueringarna som görs är dessutom på en fjäril. Är du intresserad av fjärilar och vill testa lyckan, ta då en titt på Bingo.com som erbjuder spel med fjärilsteman och mycket mer.

 

Vad är det då som gör fjärilar till så intressanta insekter? För det första går fjärilen igenom en fantastisk transformation, från larv till fjäril. Personer som är intresserade av symbolik jämför ofta fjärilens förvandling till aspekter i människans liv. För att växa behöver man släppa det man inte längre är.

 

Fjärilens livscykel

Fjärilen föds från ett ägg som blir befruktade när de läggs. Det kan ta månader för vissa fjärilar att kläckas. När ägget kläcks kommer en larv ut från ägget. Nästan alla larver äter växter för att växa i storlek. Många larver ömsar skinn, de flesta arterna brukar ömsa runt fyra gånger. Dessa byten av skinn kallas larvstadier.

 

När larven är färdigvuxen kommer den sista ömsningen av skinn ske. Denna förvandling kallas för förpuppning och larven spinner en kokong för sig själv. När larven ligger i puppstadiet kommer den inte kunna röra sig eller äta.

Silverstreckad pärlemorfjäril Argynnis paphia

Den sista transformationen är när den fullvuxna fjärilen kläcks. Den största funktionen för en fjäril är att föröka sig, det finns till och med vissa arter som inte ens äter, utan istället är de endast intresserade av att hitta partners att para sig med. Är det en hona behöver fjärilen också lägga ägg. Detta är fjärilens huvudmål med livet.

 

Fjärilar som hobby

Den vanligaste hobbyn inom fjärilar är att bara titta på dem, antingen direkt ute i naturen eller på film och fotografier. Det finns även en del personer som väljer att plantera vissa växter som fjärilar är intresserade av, för att då locka till sig både larver och fjärilar till trädgården. Andra hobbys inom fjärilar är fjärilsodling eller fjärilssamlare.

 

Inom fjärilsodling föder man upp fjärilarna och följer med hela livscykeln, från ägg till en fullvuxen fjäril. Oftast vill fjärils odlare dessutom att de fullvuxna fjärilarna parar sig med andra fjärilar, så nya ägg skapas. Om fjärilens huvuduppgift är att para sig borde det inte vara för svårt.

Skogsnätfjäril - Heath Fritillary

En fjärilssamlare är de som samlar på döda fjärilar, där vingarna torkas utsträckta. Därefter placeras dem i lådor, som ofta snyggt visar upp fjärilens färger, mönster och storlek. Det finns många fantastiska saker med fjärilar och ju mer man studerar dessa insekter, desto fler intressant fakta lyckas man hitta. Dessutom är de riktigt fräcka att titta på!