Klimatförändringar påverkar våra fjärilar lokalt i Sverige

Alla har vi fått se och uppleva klimatförändringar i vårt land, med ett varmare väderlek och mera nederbörd. År 2017 fick vi tre nätter med minus 10 grader under mitten av Maj månad.  Jag pratar om där jag bor i Östergötland. Och det var förödande för alla våra insekter och fruktträden.
Året där på 2018 minns vi alla som den varmaste och torraste sommaren med 30 grader varmt i en hel månad. 2019 var ett år som våra insekter fick ett litet andrum. Vädermässigt så var det lite lugnare med nästan normal nederbörd och värme. Många insektsarter kunde återhämta sig lite under detta år.

Men corona året 2020 blev inte speciellt bra för insekterna. Redan i Maj månad fick vi 20 till 21 nätter med frost igen. Vilket innebar stora svårigheter för insekterna och fruktträden. Just Maj månad är starten för alla våra insekter som ska förberedas sig för den annalkande sommaren. Insektsäggen kläcks och larver som har gömt sig i den djupare förnan kommer upp till ytan, just under månaden Maj. Och kommer det många frostnätter hinner dessa insekter inte att söka skydd. Vilket innebär att de fryser ihjäl.

Tranbär Vaccinium oxycoccos
Tranbär Vaccinium oxycoccos

År 2018 med den torra och varma sommaren är nog den som är allra värst. Torkan är det inte många insektslarver som kan komma undan med. Är man en liten larv kan man inte krypa iväg speciellt långt innan törsten och hungern slår till. Och just det hände under sommaren 2018.

I Valdemarsviks kommun finns det många myrar och kärrmarker, där vi har en insektsfauna som är speciellt anpassad till dessa förhållanden. Och en fjärilsart som är specialiserad för kärrmarker är Myrpärlemorfjärilen. Dess larver lever på Rosling och Tranbär.  I regel så växer dessa arter på tuvor av vitmossa.
Under sommaren 2018 lägger Myrpärlemorfjärilen som vanligt sina ägg på dessa växter. Och när Juli månad kommer med värme och torka, så torkar alla värdväxter ut. Och larverna har då inget att äta, än de svälter helt enkelt ihjäl. Således har klimatförändringar påverkat våra fjärilar lokalt i Sverige.

Myrpärlemorfjäril Boloria aquilonaris Parning
Parningsakt mellan Myrpärlemorfjäril Boloria aquilonaris

Under 2019 och 2020 har jag letat i ett tio-talet myr och kärrmarker i Valdemarsviks kommun. Och jag har inte återfunnit någon fjäril på dessa marker. Det kan vara så att Myrpärlemorfjärilen är helt utrotad i kommunen sedan 2018, som var det år jag senast såg denna art flyga.
Sommaren 2025 hittade vi några på en myr i Valdemarsvik. Min glädje är verkligen stor nu, när vi har den kvar i kommunen.
Denna fjärilsart är inte hotad i Sverige. Längre in från kustområdena finns fjärilen kvar. Och det är jag väldigt glad för. Tydligen är påverkan lokalt längs med Östersjökusten.

Men vi kan få ännu värre sommartorka i framtiden. Om torkan startar redan i slutet av Maj och håller i sig ända till Augusti månad. Då kan vi förlora många andra arter, när deras värdväxter torkar upp. Jag hoppas verkligen inte att detta skräckscenario blir verklighet. Men vi vet inte hur våra sommar blir dom kommande åren. Det kanske rent av blir blöta somrar  med ihållande regn. Och det skapar andra bekymmer för våra insekter.

Svartringlad pärlemorfjäril  Boloria eunomiaSvartringlad pärlemorfjäril  Boloria eunomia

Jag vill inte bara svartmåla framtiden i det här inlägget, än att det finns glädjeämne också. Som Svartringlad pärlemorfjäril som också lever i samma habitat som Myrpärlemorfjärilen gör. Och den har ökat något på mina kärrmarker som jag har sätt, under de senaste åren. Dess larver lever även på Odon och Blåbär. De har större chans att överleva när de har flera värdväxter att ta till.

Under de senaste åren har flertalet fjärilsarter sakta kommit tillbaka. Nässelfjärilen är en sådan art som vi nu kan se i vår kommen. Den var nästan helt borta för några år sedan.

Nässelfjäril Aglais urticae
Nässelfjäril Aglais urticae
Jag hoppas att kommande år, blir en ännu större vändpunkt för alla fjärilsarter i Sverige. Och med det menar jag lagom med regn och värme växelvis.

Friggas pärlemorfjäril Boloria frigga

Den sällsynta Friggas pärlemorfjäril är en svårfotograferad fjäril, som gärna gömmer sig i grässvålen. Se bilderna som jag har tagit. I stort sätt är alla bilder ner i gräsnivån.

Grundfärgen är gulröd till brun färg, med svarta prickar och fält. Längs ut med vingarna har de ett sicksackat linje/band som går nästan ihop med varandra.
Undersidan av vingarna är den i regel mörkare än Bäckpärlemorfjärilen. In mot kroppen är den mörkbrun.

Friggas pärlemorfjäril – Frigga Fritillary

Friggas pärlemorfjäril Boloria friggaVingspann från 39 till 48 mm.
Flygtid från slutet av Maj till mitten av Juli.

Friggas pärlemorfjärilen finns ifrån Norra Lappland till gränsen norra norra Värmland, nordöstra Västmanland och Gästrikland.
Se kartan till vänster.
Larven lever på hjortron och i norra Sverige är larven troligen tvåårig.
Utbredningskartan är från 2014 till 2025.
Den tillhör familjen praktfjärilar och underfamiljen pärlemorfjärilar.

Friggas pärlemorfjäril Boloria frigga
Friggas pärlemorfjäril Boloria friggaFriggas pärlemorfjäril Boloria frigga
Friggas pärlemorfjäril Boloria frigga
Friggas pärlemorfjäril Boloria frigga
Friggas pärlemorfjäril Boloria frigga
Friggas pärlemorfjäril Boloria frigga
Friggas pärlemorfjäril Boloria frigga
Friggas pärlemorfjäril Boloria frigga
Friggas pärlemorfjäril Boloria frigga
Hjortron Rubus chamaemorus
Hjortron Rubus chamaemorus

Dvärgpärlemorfjäril Boloria improba

Dvärgpärlemorfjärilen är bland dom sällsyntaste fjärilar och även, den minsta pärlemorfjärilen i Sverige. Denna fjäril är relativt rädd av sig. Vi fick jaga den en lång sträcka för att få till en bild på den. Men vi kanske har otur med våra exemplar av sällsynta Dvärgpärlemorfjäril.

Hona och hanen ser lika ut, när det gäller färger och mönster. Ovansidan har en grundfärg som är gulgrå med en skimmer av violett färg. Den har mörka prickar och mönster som kan gå ihop.
Under sidan är mycket mörk med en färg av rödbrun. Den har några fält som är vitaktiga.

Dvärgpärlemorfjäril – Dingy Fritillary

Dvärgpärlemorfjäril Boloria improbaVingspann från 26 till 35 mm. Det är vår minsta pärlemorfjäril.
Flygtid från början av Juni till början av Augusti.

Dvärgpärlemorfjärilen finns bara i allra längst upp i Norra Lappland, och då enbart i fjällen .
Se kartan till vänster.
Larven lever på nätvide, ishavsvide och i Sverige även på dvärgvide.
Utbredningskartan är från 2014 till 2025.
Det finns bara 350 rapporter från år 2000 till 2025.
Den tillhör familjen praktfjärilar och underfamiljen pärlemorfjärilar.

Dvärgpärlemorfjäril Boloria improba
Dvärgpärlemorfjäril Boloria improbaDvärgpärlemorfjäril Boloria improba
Dvärgpärlemorfjäril Boloria improbaDvärgpärlemorfjäril Boloria improba
Dvärgpärlemorfjäril Boloria improba
Dvärgvide Salix herbacea
Dvärgvide Salix herbacea