Etikettarkiv: Svenska dagflygande fjärilar

Ängsmetallvinge Adscita statices

Allmän metallvingesvärmare är kanske inte så allmän längre, den har gott kraftigt bakåt dom senaste åren. Där av har den fått ett nytt namn och det blev Ängsmetallvinge. Den  är ganska sällsynt på torra, blomrika ängs och hagmarker. Man kan även träffa på dem på högre marker som bergstoppar som har riklig med mossa och blommor.

Jag brukar ofta träffa på dem ute i Gryts skärgård då de flyger uppe på bergstopparna som är ofta torra. Ängsmetallvingen är en ivrig blombesökare som bara flyger när det är riktigt soligt. Färgen är metallisk och skiftar från grön till blå.

Ängsmetallvinge – Green Forester

Ängsmetallvinge Adscita heuseriVingbredden är mellan 24 -32 mm. Flygtiden är från slutet av Juni och till mitten Juli.
Ängsmetallvinge förekommer från Skåne upp till Norrbotten och är den av bastardsvärmarna som börjar flyga tidigast på sommaren.
Den gynnas av slåtter och lågintensivt bete och förekommer normalt inte i mer intensivt betade hagar.
Hannen har svagt fjäderlika antenner och är större än honan och som har enkla antenner. Larven lever på olika arter av syror som skräppa, bergsyra och ängssyra.
Den tillhör familjen Bastardsvärmare.

Ängsmetallvinge Adscita statices Hane
Ängsmetallvinge Adscita statices Hane
Ängsmetallvinge Adscita statices Hona
Ängsmetallvinge Adscita statices Hona
Ängsmetallvinge  Adscita statices  Sexfläckig bastardsvärmare
Ängsmetallvinge  Adscita statices  Sexfläckig bastardsvärmare
Ängsmetallvinge Adscita statices Hona
Ängsmetallvinge
Adscita statices Hona
Ängsmetallvinge Adscita statices Hane
Ängsmetallvinge Adscita statices Hane
Ängsmetallvinge Adscita statices Hane
Ängsmetallvinge Adscita heuseri Hane
Ängsmetallvinge Adscita statices Hona
Ängsmetallvinge Adscita statices Hona
Ängsmetallvinge Adscita statices Hane
Ängsmetallvinge Adscita statices Hane
Ängsmetallvinge Adscita heuseri Hane
Ängsmetallvinge Adscita heuseri Hane
Bergssyra Rumex acetosella
Bergssyra Rumex acetosella

Det finns sex arter av bastardsvärmare och en metallvinge i Sverige. Andra arter av bastardsvärmare är Sexfläckig bastardsvärmare, Bredbrämad bastardsvärmare, Mindre bastardsvärmare, Smalsprötad bastardsvärmare, Klubbsprötad bastardsvärmare, Fjällbastardsvärmare samt Ängsmetallvinges.

Körsbärsfuks Nymphalis polychloros

Körsbärsfuksen har sakta börjat att återkolonisera södra Sverige och då längs med ostkusten. Den har sin största population på Öland. Denna klimatkänsliga art gick kraftigt tillbaka under 60-talet.
Här i Valdemarsvik brukar jag träffa på den i tidigt på våren runt April och sedan i Juli månad och oftast ser jag den bara flyga kraftfullt längs med skogsgrusvägar. Nu under senare år har den åter kommit tillbaka i större antal. Sedan år 2012 när videfuksen landade i Valdemarsvik har även körsbärsfuksen blivit vanlig.  Nu har jag även fått till ett antal bilder på denna fjäril. När den flyger, så flyger den länge och sätter sig inte så ofta. Den ser snarlikt ut som en Videfuks, men betydligt mattare i färgteckningen.

Se skillnaden mellan Körsbärsfuks och Videfuks här

Körsbärsfuksen är en av dom fjärilsarter som övervintrar. Övervintrande fjärilsarter: Citronfjäril, Påfågelöga, Nässelfjäril, Sorgmantel, Vinbärsfuks, Körsbärsfuks och Videfuks.

Körsbärsfuks – Large Tortoiseshell

Körsbärsfuks Nymphalis polychlorosKörsbärsfuksen flyger i skogsbryn och gläntor samt längs med grusvägar med alm, ask eller asp.
Första flygtiden är från slutet av Mars till Maj. Den andra flygningen är från Juli till Augusti.
Vingspannet är mellan 53 – 70 mm.
Larven lever på skogsalm, sälg, sötkörsbär och päron.

Utbredningen är längs med sydostkusten från Skåne i syd och upp till Sörmland i norr.  Körsbärsfuksen tillhör familjen Praktfjärilar underfamilj Vinterpraktfjärilar.

 

Körsbärsfuks Nymphalis polychloros
Körsbärsfuks Nymphalis polychloros
Körsbärsfuks Nymphalis polychloros
Körsbärsfuks Nymphalis polychloros
Körsbärsfuks Nymphalis polychloros
Körsbärsfuks Nymphalis polychloros
Körsbärsfuks Nymphalis polychloros
Körsbärsfuks Nymphalis polychloros
Körsbärsfuks Nymphalis polychloros Mörka ben
Körsbärsfuks Nymphalis polychloros Mörka ben.
Körsbärsfuks Nymphalis polychloros Mörka ben
Körsbärsfuks Nymphalis polychloros Mörka ben.
Videfuks Nymphalis xanthomelas Ljusa ben
Videfuks Nymphalis xanthomelas Ljusa ben.
Sälg Salix caprea
Sälg Salix caprea
vanlig sälg Salix caprea subsp. caprea
Vanlig sälg Salix caprea subsp. caprea

Slåttergräsfjäril Maniola jurtina

Slåttergräsfjärilen är rätt så klimatkänslig art och var förr i tiden avsevärt mer utbredd och talrik gräsfjäril. Denna art kan flyga i hundratals när den gynnas tillsammans med Luktgräsfjärilen.
Förr en fem, sex års sedan när jag var ute i Gryt och gick i Dahls kohage var det nästan som en myggsvärm av fjärilar som lyfte där man gick. Men så ser det inte ut idag, idag hinner man att räkna fjärilarna när dom lyfter från sitt grässtrå.

Slåttergräsfjärilen flyger allmänt på blomrika gräsmarker, hag- och ängsmarker. Känns igen på den bruna grundfärgen samt den enda ögonfläck på översidan. Honorna har några orange fält på ovansidan av vingarna, medans hanarna har bara en antydan till färgade fält.

Slåttergräsfjäril – Meadow Brown

Slåttergräsfjäril Maniola jurtinaSlåttergräsfjäril har en vingspann på 36 – 49 mm.
Flygtiden är från slutet av Juni till början av Augusti.

Larven lever på olika gräsarter som hundäxing, backskafting, kamäxing, knägräs, rödsvingel, timotej och ängssvingel.
Deras utbredning är från Skåne till Östergötland, kanske något längre ut på vissa platser.
Slåttergräsfjärilen tillhör familjen praktfjärilar underfamilj gräsfjärilar.

 

 

Slåttergräsfjäril Maniola jurtina
Slåttergräsfjäril Maniola jurtina
Slåttergräsfjäril Maniola jurtina Hona
Slåttergräsfjäril Maniola jurtina Hona
Slåttergräsfjäril Maniola jurtina Hane
Slåttergräsfjäril Maniola jurtina
Hane