Etikettarkiv: Sällsynta fjärilar

Ängsnätfjäril Melitaea cinxia

Ängsnätfjärilen är ungefär lika stor som Skogsnätfjärilen, men är mer jämn i storleken. Den flyger oftast på torrmarker som alvarhedar, kalkrika ängsmarker, torrängar, sandiga stränder och strandvallar som är blomrika. Man ser den flyga lågt med ett svirrande vingslag och med en glidande flykt. Sitter gärna på blommor, även under mulet väder. Men någon sådan bild fick jag inte, under mitt besök på Omberg.

Ängsnätfjärilen liknar Skogsnätfjärilen men upplevs ha en  mera ljus färgtonen. Färgen varierar från djup orange till sandfärgad. Nätmönstret har en svart till mörkbrun färg. Det som särskiljer dessa arter ifrån varandra är stora svarta fyrkantiga prickar längs ner på ovansidan av vingarna. Väddnätfjärilen har istället små prickar. Undersidan av bakvingarna har en grädd- och orangefärgad fält med två svartkantade orange band, dom yttre fälten har svarta fläckar.

Ängsnätfjäril – Glanville Fritillary

Ängsnätfjäril Melitaea cinxiaÄngsnätfjärilen har en vingspann från 35 till 46 mm.
Flygtiden infaller från slutet av Maj till mitten av Juli.
Kan få en andra generation om vädret tillåter.
Larven lever i huvudsak på svartkämpar och axveronika .
I Sverige finns den i huvudsak på Öland och Gotland. I övriga Sverige finns den på lokala områden som Omberg i Östergötland.
På Gotland finns en underart winbladi som är mindre och är blekt ockragul.
Tillhör familjen Praktfjärilar i underfamiljen nätfjärilar. Äldre namn är Hökblomsternätfjäril.

Ängsnätfjäril Melitaea cinxia
Ängsnätfjäril Melitaea cinxiaÄngsnätfjäril Melitaea cinxia
Ängsnätfjäril Melitaea cinxia
Ängsnätfjäril Melitaea cinxia Parning
Ängsnätfjäril Melitaea cinxia Parning
Ängsnätfjäril Melitaea cinxia
Ängsnätfjäril Melitaea cinxiaÄngsnätfjäril Melitaea cinxia
Ängsnätfjäril Melitaea cinxiaÄngsnätfjäril Melitaea cinxia
Ängsnätfjäril Melitaea cinxia
Ängsnätfjäril Melitaea cinxia
Ängsnätfjäril Melitaea cinxia
Ängsnätfjäril Melitaea cinxia
Ängsnätfjäril Melitaea cinxia
Svartkämpar Plantago lanceolata
Svartkämpar Plantago lanceolata

Videfuks Nymphalis xanthomelas

Videfuksen är en sällsynt gäst från Finland som uppträder  invasionsartad  i vårt land. Den är en kraftig flygare som kan tillryggalägga långa sträckor och vissa år flyttar i stora antal. Denna Videfuks kan även komma från östra Europa. Sedan 2005 har den påträffats i Sverige ett flertalet gånger. Tidigare har den invaderat främst under åren 1954 till 65. Under 2011 påträffade ovanligt många observationer. Totalt 31 observationer och 48 individer och då främst i Småland, Blekinge, Öland och Uppland.

Här i Östergötland har den aldrig tidigare påträffats, men med största sannolikhet så har den varit i Östergötland även under tidigare år. Men det troliga är att man har förväxlat den med Körsbärsfuksen.
I södra Finland finns det en population och det är från denna population som våra Videfuksar troligen härstammar ifrån. I Ryssland och Ukraina finns en stabil population. För Europa är populationen kraftig minskande. För Sveriges del verkar det som att trenden pekar uppåt.

Videfuksen är mycket lik körsbärsfuks (Nymphalis polychloros), men skiljs främst på de ljusare benen. Körsbärsfuksens ben är mörka. Ovansidan av vingarna har den ett bredare brunsvart band, flikigare ytterkontur och dels har den en jämn och varmare rödorange grundfärg. Den har ett mörkt utkantsband som är mera diffus inåt än Körsbärsfuksen. Undersidan av vingarna har den en marmorerad brun färg  i olika nyanser och en ljusare brunt fält mitt på. Längs båda vingarnas kanter finns ett mörkblått till svart glänsande band.

Man kan se dem flyga på ängsmarker, våtmarker, buskmarker och skogsgläntor och då gärna högt uppe i trädkronorna. Dom sätter sig gärna på stenar och trädstammar för att vila och värma sig i solen. Och det är då man ska passa på och fotografera dem, om man har tur vill säga.

Se skillnaden mellan Körsbärsfuks och Videfuks här

Videfuksen är en av dom fjärilsarter som övervintrar. Övervintrande fjärilsarter: Citronfjäril, Påfågelöga, Nässelfjäril, Sorgmantel, Vinbärsfuks, Körsbärsfuks och Videfuks.

Videfuks – Yellow-legged Tortoiseshell

Videfuks Nymphalis xanthomelasVingspannet är från 57 till 71 mm.

Flyger under två perioder, den första är från mitten av Mars till början av juni. Andra flygtiden inträffar från mitten av juli till mitten av augusti.
Videfuksen flyger längs med skogsbryn och gläntor samt längs med grusvägar där värdväxterna finns. Larven lever på olika videarter och då främst på sälg och gråvide. Den tillhör familjen Praktfjärilar underfamilj Vinterpraktfjärilar.

Videfuks Nymphalis xanthomelas
Videfuks Nymphalis xanthomelasVidefuks Nymphalis xanthomelas Nykläckt
Videfuks Nymphalis xanthomelas Nykläckt
Videfuks Nymphalis xanthomelas
Videfuks Nymphalis xanthomelas
Videfuks Nymphalis xanthomelas
Videfuks Nymphalis xanthomelasVidefuks Nymphalis xanthomelas Ljusa ben
Videfuks Nymphalis xanthomelas Ljusa ben.
Videfuks Nymphalis xanthomelas Ljusa ben
Videfuks Nymphalis xanthomelas Ljusa ben.
Körsbärsfuks Nymphalis polychloros Mörka ben
Körsbärsfuks Nymphalis polychloros Mörka ben.Sälg Salix caprea
Sälg Salix caprea
vanlig sälg Salix caprea subsp. caprea
Vanlig sälg Salix caprea subsp. caprea

Silversmygare Hesperia comma

Silversmygare är en art som har minskat kraftigt dom senaste åren. Man brukar i regel inte träffa på fler än 2 till 3 stycken inom ett område, medans Ängssmygaren (nära släkting) kan man se fler än 10 stycken inom ett område. Man kan se denna art flyga sällsynt på torrängar, grusvägar, grusgropar, sandfält och klippig terräng nära kustområdena. Precis som alla andra arter av smygare så är dom solälskande och sitter gärna och solar på en blomma med utslagna vingar.

Silversmygaren har en olivgrön undersida med talrika silverfält. Ovansidan av vingarna har en orange med breda bruna kanter samt flera ljusa fält.
Hanen har ett svart sträck på övre framvinge. Se bilder 4, 5 och 6.

Silversmygare – Silver-spotted Skipper

Silversmygare Hesperia commaVingspann från 25 till 32 mm. Flygtiden är från slutet av Juli till början av September.
Larven lever i huvudsak på Fårsvingel. Silversmygaren finns i södra Sverige, från östra Skåne i söder till Uppsala i norr.
Fjällsilversmygare är en ännu mera sällsyntare underart och finns enbart i Abisko området i norra Sverige.

Se den rosa markeringen på kartan.
Den tillhör familjen Tjockhuvuden och underfamiljen smygare.

Silversmygare Hesperia comma
Silversmygare Hesperia commaSilversmygare Hesperia comma
Silversmygare Hesperia comma
Silversmygare Hesperia comma
Silversmygare Hesperia commaSilversmygare Hesperia comma Hane
Silversmygare Hesperia comma Hane
Silversmygare Hesperia comma Hane
Silversmygare Hesperia comma
Hane
Silversmygare Hesperia comma Hane
Silversmygare Hesperia comma
Hane
Silversmygare Hesperia comma Hona
Silversmygare Hesperia comma HonaSilversmygare Hesperia comma Hona
Silversmygare Hesperia comma Hona
Silversmygare Hesperia comma Hona
Silversmygare Hesperia comma Hona
Silversmygare Hesperia comma Hona
Silversmygare Hesperia comma Hona