Etikettarkiv: Parning

Pärlgräsfjäril Coenonympha arcania

Pärlgräsfjärilar är en högsommarart som flyger gärna över buskmarker, skogsgläntor, hyggeskanter och betesmarker. Gärna där gräset är högt kan man få se dem i stort antal. Vid en första anblick kan man förväxla den med Starrgräsfjärilen eller Brun gräsfjäril, men den flyger i regel bara på moss och kärrmarker. Pärlgräsfjärilen flyger med en ryckig rörelse över gräsmarkerna. Pärlgräsfjärilen är en ganska så långsam fjärilsart, så man brukar hinna med att se vart den landar. Den är en art som är fotovänlig och man kan komma den mycket nära, innan den flyger sin väg.

Oftast ser man den sitta på ett grässtrå eller buske med i hopslagna vingar. Sällan med vingarna utslagna. Se bild 3. Ovansidans vingar har en rödaktigt gulbrun färg.
Undre parets vingar har en gråbrun färg. Undersidans vingar har en mera gladare färgkombination.
Övre vingpar har rödaktigt gulbrun färg med ett öga nära spetsen på vingen. Undre vingpar har en orangebrun grundfärg med fyra till fem ögonfläckar. In mått kroppen är den mer grå i färgen. Den har ett vit brett fält som går en liten bit innanför vingens ytterkant, var av det ena öga är innanför det vita fältet.

Pärlgräsfjäril – Pearly Heath

Pärlgräsfjäril Coenonympha arcaniaVingspann från 28 till 34 mm.

Flygtiden infaller från mitten av Juni till slutet av Juli.
Larven lever på olika gräsarter men främst på Bergslok. Andra arter kan vara Kamäxing, Fårsvingel, Bergven och Rödsvingel. Pärlgräsfjärilen finns främst i dom mellersta östliga delarna av vårt land (Götaland och Svealand). Men även längst västkusten. Den finns på Öland men inte på Gotland. Saknas helt i Danmark och Finland.
Den tillhör familjen praktfjärilar i underfamiljen gräsfjärilar.

Pärlgräsfjäril Coenonympha arcania
Pärlgräsfjäril Coenonympha arcaniaPärlgräsfjäril Coenonympha arcania
Pärlgräsfjäril Coenonympha arcania
Pärlgräsfjäril Coenonympha arcania Ovansidan
Pärlgräsfjäril Coenonympha arcania Ovansidan brukar man inte få se.
Pärlgräsfjäril Coenonympha arcania
Pärlgräsfjäril Coenonympha arcania
Pärlgräsfjäril Coenonympha arcania
Pärlgräsfjäril Coenonympha arcania
Pärlgräsfjäril Coenonympha arcania Parning
Pärlgräsfjäril Coenonympha arcania Parning

Puktörneblåvinge Polyommatus icarus

Puktörneblåvingen är vår vanligaste större blåvinge art som finns i hela vårt land. Det är svårt att undgå hanens fina himmelsblå färg när man är ute på ängarna. Ovansida av vingarna har hanen en tunn yttre svartkant och en ren vit yttre vingkant.
Honans ovansida kan vara nästan helt blå, men mer vanligt att den är blå och brun med svarta prickar och orange fält längs med vingarnas ytterkant. Det säkraste artbestämning av Puktörneblåvingar är en till tre prickar på övre undersidans vingar närmast kroppen. (Syns tydligt på bild nr 2 och 5) Det är enbart Puktörneblåvingar som har dessa prickar.

Andra karakteristiska egen kännande drag är två vita kilar. Den mest synliga kilen sitter mitt på undre bakvinge och sträcker sig ut mot yttre kant. Den andra går från ytterkant av vingen och in mot centrum. (Syns tydligt på bild nr 1) Dessa vita kilar möter inte varandra.

Den flyger allmänt på torra ängar och blomrika betesmarker. Man kan även träffa på dem längs grusvägar, grusgropar, sandhedar och industriområden. Oftast gör dom korta flygturer mellan blommor som dom sätter sig en kortare stund på. Och det är då man ska passa på och fotografer dem. Är dom talrika så kan dom samla sig till kvällen för en gemensam övernattning i höga gräset.

Puktörneblåvinge – Common Blue

Puktörneblåvinge Polyommatus icarusVingspann från 21 till 33mm.
Den finns från Skåne i söder ända upp till norra Lappland.
I södra Sverige infaller flygtiden i två omgångar.

Den första börjar i  Maj till Juni.
Den andra börjar från Juli till Augusti. Larven lever på ärtväxter, i första hand kärringtand.
Men även vitklöver och rödklöver.
Den tillhör familjen Juvelvingar underfamilj blåvingar.

Puktörneblåvinge Polyommatus icarus Extra prick och vit kil
Puktörneblåvinge Polyommatus icarus Extra prick och vit kil.
Puktörneblåvinge Polyommatus icarus Hane
Puktörneblåvinge Polyommatus icarus Hane
Puktörneblåvinge Polyommatus icarus Hona
Puktörneblåvinge Polyommatus icarus Hona
Puktörneblåvinge Polyommatus icarus Hane
Puktörneblåvinge Polyommatus icarus Hane
Puktörneblåvinge Polyommatus icarus Hona
Puktörneblåvinge Polyommatus icarus HonaPuktörneblåvinge Polyommatus icarus Hane
Puktörneblåvinge Polyommatus icarus Hane
Puktörneblåvinge Polyommatus icarus Hona Blå variant.
Puktörneblåvinge Polyommatus icarus Hona Blå variant.Puktörneblåvinge Polyommatus icarus Hane
Puktörneblåvinge Polyommatus icarus Hane
Puktörneblåvinge Polyommatus icarus Hona Mörk variant
Puktörneblåvinge Polyommatus icarus Hona Mörk variant.
Puktörneblåvinge Polyommatus icarus Parning
Puktörneblåvinge Polyommatus icarus Parning
Käringtand Lotus corniculatus
Käringtand Lotus corniculatus
Rödklöver Trifolium pratense L.
Rödklöver Trifolium pratense L.
Vitklöver Trifolium repens L.
Vitklöver Trifolium repens L.

Andra arter av blåvingar:

Alkonblåvinge, Brun blåvinge, Fetörtsblåvinge, Fjällvickerblåvinge, Hedblåvinge, Högnordisk blåvinge, Klöverblåvinge, Kronärtsblåvinge, Ljungblåvinge, Midsommarblåvinge, Mindre blåvinge, Tosteblåvinge, Puktörneblåvinge, Rödfläckig blåvinge, Silverblåvinge, Svartfläckig blåvinge, Turkos blåvinge, Violett blåvinge, Väpplingblåvinge, Ängsblåvinge.

Mindre tåtelsmygare – Thymelicus lineola

Mindre tåtelsmygare är en av våra mindre fjärilsarter som flyger under högsommaren. Den är så liten att man lätt missar att det är en fjäril man ser flyga, man måste stanna upp för att se denna vackra lilla fjäril. Den är en skicklig flygare som flyger lågt över ängsmarkerna med tvära kast. Så det gäller att hänga med.

Mindre tåtelsmygaren har en orange till gulbrun färg på ovansidan av vingarna med mörkbruna ytterkanter. Denna smygare är en art som saknar fläckar på undersidan av vingar.
Undersidans färg är enhetligt ljus beige färgad till gul. Antennens topp ska vara svartaktig runt om. Större tåtelsmygarens antenntopp har en gulbrun undersida. Större tåtelsmygare ska inte finnas i Sverige men jag håller nog inte riktigt med där, den finns närmast i Danmark.

Denna fjäril tycker om att flyga på dom flesta ängsmarker men föredrar torra gräsmarker och längs med grusvägar. Det positiva är att den expanderar norrut. Själv har jag inte noterar någon ökning inom mina inventeringslokaler, det är ungefär samma antal varje år.

Mindre tåtelsmygare – Essex Skipper

Mindre tåtelsmygare Thymelicus lineolaVingspann från 22 till 28 mm. Flygtiden infaller från slutet av Juni till slutet av Augusti.

Man finner den från Skåne i söder till Gästrikland i norr.
Under dom senaste åren har den spridit sig ända upp till Haparanda (2024).
I Nordamerika betraktas den nästan som en skadeinsekt, efter att den har spridit sig över hela Amerika.
Larven lever av olika gräsarter t.e.x. timotej, hundäxing och kvickrot.
Den tillhör familjen Tjockhuvuden och underfamiljen smygare.

Mindre tåtelsmygare Thymelicus lineola
Mindre tåtelsmygare Thymelicus lineola
Mindre tåtelsmygare Thymelicus lineola Hane
Mindre tåtelsmygare Thymelicus lineola
Hane
Mindre tåtelsmygare Thymelicus lineola
Mindre tåtelsmygare Thymelicus lineola
Mindre tåtelsmygare Thymelicus lineola Sitter på en enorm rödklöver
Mindre tåtelsmygare Thymelicus lineola Sitter på en enorm rödklöver.
Mindre tåtelsmygare Thymelicus lineola Hane Här ser ni doftfjällslinjen
Mindre tåtelsmygare Thymelicus lineola Hane. Här ser ni doftfjällslinjen.
Mindre tåtelsmygare Thymelicus lineola
Mindre tåtelsmygare Thymelicus lineola
Mindre tåtelsmygare Thymelicus lineola Parning
Mindre tåtelsmygare Thymelicus lineola
Parning