Grönsnabbvinge är en liten fjäril med karakteristiskt grön undersida. Ovansidan är mörkbrun, den sidan ser man i regel aldrig efter som den sitter oftast med ihopslagna vingar.
Den finns i stort sätt i hela landet förutom i fjällen. Grönsnabbvingen är ganska så orädd av sig. Om man är försiktig och smyger sig fram, kan man betrakta den ganska så länge innan den flyger upp. Och den sätter sig igen efter ett par sekunder, oftast på samma gren som den lämnade eller strax intill.
Ett tips är att leta efter dem i gläntor och gles tallskog. Dem verkar ha en förkärlek till enbuskar, man ser dem ofta sittande i en enbuske eller något som är heltäckande grönt.
Under senaste åren har även denna talrika art minskat i landet. År 2024 rapporterades ca 1600 tillfällen, övriga år brukar det rapporteras över 2000 tillfällen. Det är normalt att det fluktuerar under åren som går. Vi är många flera som rapporterar in fjärilar sedan 2020, så där av är minskningen lite för mycket.
Svenska snabbvingar: Almsnabbvinge, Busksnabbvinge, Eksnabbvinge, Eldsnabbvinge, Grönsnabbvinge och Krattsnabbvinge.
Grönsnabbvinge – Green Hairstreak
Färgen på översidan är enfärgad gråbrun och vingspannet är ca 23-25 mm.
Larven lever på blåbär, lingon, odon och tranbär.
Den flyger från mitten av april till början av juni.
Ni har en lång tid på er för att fotografera och studera Grönsnabbvingarna.
Det gamla namnet var Björnbärssnabbvinge.
Grönsnabbvingen tillhör familjen Juvelvingar.
Grönsnabbvinge Callophrys rubi
Grönsnabbvinge Callophrys rubi
Grönsnabbvinge Callophrys rubi Parning
Grönsnabbvinge Callophrys rubi
Blåbär Vaccinium myrtillus
Den är betydligt större än Ljungblåvingen och Hedblåvingen som har en vingbredd 21-28mm.
