Etikettarkiv: fjärilsarter

Violettkantad guldvinge Lycaena hippothoe

Violettkantad guldvinge är en ganska så sällsynt guldvinge men som finns i nästan hela landet. Även denna art minskar i antal. Man kan se den flyga över friska till fuktiga ängsmarker, kärr och hagmarker samt även på blomrika sydsluttningar.
Den är en god flygare som ofta återvänder till samma plats för att sola sig. Hanen känns lätt igen på dom violettskimrande kanterna på översidan samt den guld orange färgen. Honan är betydligt oansenligare och har en mera brun orange ton på övervingarna. Arten har ljuskantade svarta prickar på undersidan av vingarna samt saknar vita fläckar.

I Sverige finns det fyra arter av guldvingar. Dessa är Violettkantad guldvinge, Violett guldvinge, Mindre guldvinge och Vitfläckig guldvinge. I norden finns ytterligare två arter och dessa heter Kärrguldvinge och Sotguldvinge. Violettkantad guldvinge är en karaktärsart för Dalarnas ängsmarker och har därför valts som landskapsinsekt.

Violettkantad guldvinge – Purple-edged Copper

Violettkantad guldvinge Lycaena hippothoeVingbredd från 25 till 35 mm.
Flygtid från mitten av Juni till början av Augusti.

Den har sitt starkaste fäste i Norrland speciellt längs fjällkedjan. I södra Sverige finns den mera sparsamt. Lokalt kan den finnas i större antal. Den minskar kraftigt för varje år som går i dom södra delarna av vårt land.
Larven lever på syror, krusskräppa, ormrot, ängssyra, bergsyra och pilört.
Violettkantad guldvinge tillhör familjen Juvelvingar.

 

Violettkantad guldvinge Lycaena hippothoe Hane
Violettkantad guldvinge Lycaena hippothoe Hane
Violettkantad guldvinge Lycaena hippothoe Hane
Violettkantad guldvinge Lycaena hippothoe Hane
Violettkantad guldvinge Lycaena hippothoe Hona
Violettkantad guldvinge Lycaena hippothoe Hona
Violettkantad guldvinge Lycaena hippothoe
Violettkantad guldvinge Lycaena hippothoe
Violettkantad guldvinge Lycaena hippothoe
Violettkantad guldvinge Lycaena hippothoe
Violettkantad guldvinge Lycaena hippothoe Hane
Violettkantad guldvinge Lycaena hippothoe Hane
Violettkantad guldvinge Lycaena hippothoe Hona
Violettkantad guldvinge Lycaena hippothoe Hona
Bergssyra Rumex acetosella
Bergssyra Rumex acetosella
Bergssyra Rumex acetosella
Bergssyra Rumex acetosella
Krusskräppa Rumex crispus
Krusskräppa Rumex crispus

Nässelfjäril Aglais urticae

Nässelfjärilen är en av våra vanligaste fjärilar och man kan se den flyga i våra trädgårdar, på odlade marker och längs skogsbilvägar. Nässelfjärilen är även en av våra färggrannaste fjärilar, med en grundfärg i orange samt olika fält med svart, gult, vitt, brunt och blått.

Under de senaste åren har den gått tillbaka kraftigt på den östra del av Östergötland och Kalmar län. Nässelfjärilen fick ett hårt slag under den varma och torra sommaren 2018. Dess för innan tog kölden under maj månad 2017. Det var 3 nätter ned till 11,  12 minusgrader mitt i maj månad. Denna händelse slog ut nästan alla insekter som började att väckas under den vårmånaden. Sedan dess har vi bara sätt enstaka nässelfjärilar, inte 10-15 fjärilar tillsammans som det var innan.

Man kan lätt förväxla den med Körsbärsfuks som flyger längs med ostkusten. Körsbärsfuksen är betydligt mycket större och mattare i sin färguppsättning.

Övervintrande fjärilsarter: Citronfjäril, Påfågelöga, Nässelfjäril, Sorgmantel, Vinbärsfuks, Körsbärsfuks och Videfuks.

Nässelfjäril – Small Tortoiseshell

Nässelfjäril Aglais urticaeFörsta flygtiden är från Mars till Juni samt den andra från Juli till September.

Övervintring sker i uthus, loft, jordkällare och naturliga grottor.
Vingspann är ca 40 – 52 mm. Nässelfjärilen finns i hela norden. Larven lever på brännässla.
Nässelfjärilen tillhör familjen Praktfjärilar underfamilj Vinterpraktfjärilar.

 

 

Nässelfjäril Aglais urticae
Nässelfjäril Aglais urticae
Nässelfjäril Aglais urticae
Nässelfjäril Aglais urticae
Nässelfjäril Aglais urticae
Nässelfjäril Aglais urticae
Nässelfjäril Aglais urticae
Nässelfjäril Aglais urticae
Nässelfjäril Aglais urticae
Nässelfjäril Aglais urticae
Brännässla Urtica dioica
Brännässla Urtica dioica

Körsbärsfuks Nymphalis polychloros

Körsbärsfuksen har sakta börjat att återkolonisera södra Sverige och då längs med ostkusten. Den har sin största population på Öland. Denna klimatkänsliga art gick kraftigt tillbaka under 60-talet.
Här i Valdemarsvik brukar jag träffa på den i tidigt på våren runt April och sedan i Juli månad och oftast ser jag den bara flyga kraftfullt längs med skogsgrusvägar. Nu under senare år har den åter kommit tillbaka i större antal. Sedan år 2012 när videfuksen landade i Valdemarsvik har även körsbärsfuksen blivit vanlig.  Nu har jag även fått till ett antal bilder på denna fjäril. När den flyger, så flyger den länge och sätter sig inte så ofta. Den ser snarlikt ut som en Videfuks, men betydligt mattare i färgteckningen.

Se skillnaden mellan Körsbärsfuks och Videfuks här

Körsbärsfuksen är en av dom fjärilsarter som övervintrar. Övervintrande fjärilsarter: Citronfjäril, Påfågelöga, Nässelfjäril, Sorgmantel, Vinbärsfuks, Körsbärsfuks och Videfuks.

Körsbärsfuks – Large Tortoiseshell

Körsbärsfuks Nymphalis polychlorosKörsbärsfuksen flyger i skogsbryn och gläntor samt längs med grusvägar med alm, ask eller asp.
Första flygtiden är från slutet av Mars till Maj. Den andra flygningen är från Juli till Augusti.
Vingspannet är mellan 53 – 70 mm.
Larven lever på skogsalm, sälg, sötkörsbär och päron.

Utbredningen är längs med sydostkusten från Skåne i syd och upp till Sörmland i norr.  Körsbärsfuksen tillhör familjen Praktfjärilar underfamilj Vinterpraktfjärilar.

 

Körsbärsfuks Nymphalis polychloros
Körsbärsfuks Nymphalis polychloros
Körsbärsfuks Nymphalis polychloros
Körsbärsfuks Nymphalis polychloros
Körsbärsfuks Nymphalis polychloros
Körsbärsfuks Nymphalis polychloros
Körsbärsfuks Nymphalis polychloros
Körsbärsfuks Nymphalis polychloros
Körsbärsfuks Nymphalis polychloros Mörka ben
Körsbärsfuks Nymphalis polychloros Mörka ben.
Körsbärsfuks Nymphalis polychloros Mörka ben
Körsbärsfuks Nymphalis polychloros Mörka ben.
Videfuks Nymphalis xanthomelas Ljusa ben
Videfuks Nymphalis xanthomelas Ljusa ben.
Sälg Salix caprea
Sälg Salix caprea
vanlig sälg Salix caprea subsp. caprea
Vanlig sälg Salix caprea subsp. caprea