Etikettarkiv: fjärilsarter

Större dagsvärmare Macroglossum stellatarum

Större dagsvärmare är en inflyttande art som varje år kommer in i vårt land från Sydeuropa. Den kan sprida sig över hela landet som den har gjort under år 2022. De kom i mycket stort antal. Till dagens datum 21/10 har det registrerats 1262 individer på Artportalen. Annars varierar antalet kraftig från år till år. Årets antal fynd blir historiskt hög. Under de senaste 20 år har vi inte fått sätt så många individer av denna fjäril. 2006 och 2018 är annars de tidigare rekord åren med 819 respektive 911 individer. Den överlever inte vår vinter.

Grundfärgen är gråbrun, på bakre halvan med omväxlande svarta och gulvita sidor. Framvingarna mörkgrå med svarta tvärlinjer och en liten svart fläck i diskfältet.  På under vingpar har den en ljus orange färgton samt en smal mörk bord längs ytterkanten.
När den äter nektar flyger den som en kolibri, och hovrar vid blommorna när den suger i sig godsakerna. Den använder inte frambenen till att ta stöd som Humledagsvärmare och Svävflugedagsvärmare gör.

Större dagsvärmare – Hummingbird Hawk-moth

Större dagsvärmare Macroglossum stellatarumVingspann från 42 till 54 mm. Flygtiden infaller från Maj till och med in i Oktober.
Störst antal individer är under Augusti och början av September.

Den finns från Skåne i söder upp till Norrbotten.
Larven lever på måreväxter som Gulmåra, Backmåra och Parkmåra.
Tillhör familjen svärmare.

Större dagsvärmare Macroglossum stellatarum
Större dagsvärmare Macroglossum stellatarumStörre dagsvärmare Macroglossum stellatarum
Större dagsvärmare Macroglossum stellatarum
Större dagsvärmare Macroglossum stellatarum
Större dagsvärmare Macroglossum stellatarum
Större dagsvärmare Macroglossum stellatarum
Större dagsvärmare Macroglossum stellatarum
Större dagsvärmare Macroglossum stellatarum
Större dagsvärmare Macroglossum stellatarum
Gulmåra Galium verum
Gulmåra Galium verum

Frejas pärlemorfjäril Boloria freija

Frejas pärlemorfjärilen lever på och runt myrar och mossar i dom norra delarna av vårt land. Gränsen för fjärilen går strax norr om Örebro. Den är en av våra mera ovanliga fjärilsarter och flyger på sprida lokaler. Vi åkte till Hammar rödmosse strax utanför Lindesberg för att få se denna fjäril. Och som alltid när man är på mossmarker är det lite svårare att fotografera fjärilar. Och denna gång var det väldigt blött på mossmarken. Det stänkte vatten så det stod härligt till när vi får över myren på jakt efter fjärilen. Jag lyckades till slut, att få några halvdana bilder på Frejas pärlemorfjäril.

Ovansidan av vingarna har den en orange till gulröd grundfärg med kraftiga svarta fläckar och mönster. Undersidan av vingarna har en rostbrun färg med vita och stora fläckar samt svart sicksack mönster. Den flyger oftast bara någon decimeter över växtligheten.

Frejas pärlemorfjäril – Freija Fritillary

Frejas pärlemorfjäril Boloria freijaVingspann från 33 till 42 mm.
Flygtid från början av Maj till början av Juni i dom södra delarna.
I norr flyger dom från Juni till slutet av Juli.

Frejas pärlemorfjärilen finns ifrån Norra Lappland till gränsen norra Västmanland, Örebro och Värmland. Se kartan till vänster.
Larven lever troligen på Tranbär men även odon, rosling och hjortron.
Utbredningskartan är från 2010 till 2021.
Den tillhör familjen praktfjärilar och underfamiljen pärlemorfjärilar.

Frejas pärlemorfjäril Boloria freija
Frejas pärlemorfjäril Boloria freija
Frejas pärlemorfjäril Boloria freija
Frejas pärlemorfjäril Boloria freija
Frejas pärlemorfjäril Boloria freija
Frejas pärlemorfjäril Boloria freija
Tranbär Vaccinium oxycoccos
Tranbär Vaccinium oxycoccos
Hjortron Rubus chamaemorus
Hjortron Rubus chamaemorus
Odon Vaccinium uliginosum
Odon Vaccinium uliginosum

Krattsnabbvinge Satyrium ilicis

Krattsnabbvinge är en av våra mera sällsynta snabbvingar i Sverige och som förekommer bara på några få lokala områden. Den liknar Busksnabbvingen och Almsnabbvinge. Tydligaste skillnaden mellan dessa arter är att Krattsnabbvingens vita band är uppsprucken och ser ut som en syd sömn. Dels är de orange och svarta fläckarna delade och sitter inte ihop som de två andra arterna. Den upplevs mera brun i färgen än de andra arterna. Ovansidan är helt mörkbrun med en liten orange fläck på svansen. Tyvärr syns denna fläck inte på min bild. Honorna har stora gulröda fläckar på övre vingpar. Här har jag lyckats att ta en bild på ovansidan. Se bild nr 3.

Bilderna är ifrån Nybro i Småland under kraftledningsgata. Denna art vill ha nya skott av ek och under kraftledningarna röjs slyet med jämna mellanrum. Och på så sätt kommer det nya skott som fjärilens larver vill åt. Längs med grusvägar brukar det finnas blomrika vägkanter.

En fråga som jag har fått är, vad betyder kratt? För det är ett märkligt ord för en fjäril. Man tror att det kommer ursprungligen från gammal danskan.  Ordet betyder buskage, busksnår och buskskog.

Svenska snabbvingar:  Almsnabbvinge, Busksnabbvinge, Eksnabbvinge, Eldsnabbvinge, Grönsnabbvinge och Krattsnabbvinge.

Krattsnabbvinge – Ilex Hairstreak

Krattsnabbvinge Satyrium ilicisDen har ett vingspann på 28 – 35 mm. Flygtiden är från början av Juli till första veckan i Augusti.
Krattsnabbvingen finns på några få lokal områden i Skåne, Blekinge samt i Kalmar län.

Larven lever på knoppar och unga blad av ek och bergek.
Gärna ny huggen ek som skjuter nya skott.
Krattsnabbvingen tillhör familjen Juvelvingar.

Krattsnabbvinge Satyrium ilicis
Krattsnabbvinge Satyrium ilicis
Krattsnabbvinge Satyrium ilicis
Krattsnabbvinge Satyrium ilicis
Krattsnabbvinge Satyrium ilicis Ovansidan Hane
Krattsnabbvinge Satyrium ilicis Hane ovansidan
Krattsnabbvinge Satyrium ilicis Ovansidan överst hona undre hane
Krattsnabbvinge Satyrium ilicis Ovansidan överst hona undre hane
Krattsnabbvinge Satyrium ilicis
Krattsnabbvinge Satyrium ilicis
Ek Quercus robur
Ek Quercus robur